Jag skulle kunna ägna flera sidor åt att rapa upp namn, mönster och vackra bilder, men ni får hålla till godo med några superfina klassiska mönster som fortfarande är i produktion; "Eglantine" ritades 1957 och "Weybridge" på 70-talet.
Blommor är ett favoritmotiv på textilier. Inget jag gör så mycket själv, men tittar man i garderoben är nog 1/4 av alla klänningar och tunikor blommiga. För att inte tala om tapeter, gardiner och väskor. Jag har till och med ett par blommiga Dr. Martens kängor! Britterna kan det där med blommigt! Somliga tycker att det lätt blir rörigt och för mycket, men det handlar som alltid om hur man kombinerar. Mixa brittiskt blommigt med skandinaviskt ljust och enfärgat och du har din egen romantiska variant av shabby chic. Klassiska märken som Colefax and Fowler, Laura Ashley, Liberty, Sanderson… det finns hur mycket som helst att botanisera i! I ordets rätt bemärkelse, tycker jag, för blomster-rikedomen i den brittiska designhistorien är enorm! Jag skulle kunna ägna flera sidor åt att rapa upp namn, mönster och vackra bilder, men ni får hålla till godo med några superfina klassiska mönster som fortfarande är i produktion; "Eglantine" ritades 1957 och "Weybridge" på 70-talet. Foton på "Eglantine" och "Weybridge" från Sandersons Vintage Collection har jag fått lov att använda av Sanderson.
0 Kommentarer
I helgen var det dags för City Art Link igen, en liten kulturfestival i länets residensstad Linköping. Min favorit-promenad genom kultur- och shoppingkvarteren börjar vid anrika Hospitalstorget, sträcker sig längs Nygatan, via Apotekaregatan till Stor-gatan. Därefter Läroverksgatan till Domkyrkoparken och sist Hunnebergs-gatan fram till biblioteket. Det är en kort promenad, knappt en kilometer, men den kan ta flera timmar! Första halvan går längs shoppingstråket; kläder, garn, blommor, inredning, ost, choklad och hemslöjd. Sedan tar stadens mycket gamla historia vid och man passerar vackra Stenhusgården, Krogen Amerika, Domkyrkan, Slottet, Hantverkaregårdarna och slutligen det nya imponerande biblioteket. Nästa gång du går på kulturpromenad tycker jag att du ska ta med kameran. Det händer nånting när man kikar på omgivningen genom kameralinsen, man börjar liksom upptäcka saker man inte sett förrut. Små spännande detaljer och stora sammanhang, att bara njuta av eller arbeta vidare med.
Det finns tre begåvade naiva konstnärer jag verkligen, verkligen gillar; Angelica Wiik, Marit Björnegran och Marja-Leena Montonen. De målar alla otroligt detaljrikt och använder rejält med färger på ett sätt som jag gillar. Motiven speglar den ideala vardagen (den där som man ibland upplever när man har ett riktigt flyt i livet) med hus och hem, mat och vardagsbestyr, fest, musik, kultur, solsken, glädje, kärlek, romantik, sensualitet, drömmar... Det är lätt att relatera till dessa kvinnors bildvärld. Man blir helt enkelt glad! Och väldigt inspirerad! Illustrationer: 1) "Ritorno" av Angellica Wiik, 2) Marit Björnegran, och 3) "Älsklings Café" av Marja-Leena Montonen.
Det är vanligt inom textil design att söka sin inspiration inom närliggande estetiska inriktningar. En klassiker är att titta på arkitektur eller konst och grafik. Det kan vara de stora linjerna som fångar, eller de små detaljerna. Ännu bättre är ett besök på museum. Det spelar egentligen ingen roll alls vad muséet handlar om, man kan titta på gamla samlingar av allt möjligt knasigt och utifrån det rita, måla och texta för att kanske få en idé som håller för vidare experimenterande. Vardagliga ting är inte alls dumma att studera, det handlar bara om hur man tittar på dem. Prova att anlägga ett nytt perspektiv så ska du se att det händer grejjer! Men den häftigaste inspirationskälla jag hört talas om är röntgen-kristallografi av molekyler, som gav upphov till en himla massa läcker design under 1951 års Festival of Britain. Gissa var inspirationen till de här små lavendelpåsarna med potatistryck kom ifrån? Jag kan ge ledtråden att det är en synnerligen klassisk inspirationskälla! Skriv en kommentar med din gissning och mail-/blogg-adress senast 24 sept. Den bästa gissningen belönas med ett nystan av M&K Linen i en vacker cyklamenfärgad nyans (nr 958) + en enkel beskrivning på stickad disktrasa.
Silkesfjäril
Siden och silke är det lyxigaste av textilier jag kan tänka mig! Det är förunderligt att tänka sig att någon, någon gång kom på, att av en liten förpuppad fjärilslarv kan man få ut en tunn, tunn tråd som blir till det vackraste av tyger. Produktion av silke och siden är mest förknippat med Sydostasien, men även i Sverige har vi en spännande historia om detta material. Under flera hundra år har man försökt odla silkesmaskar här i vårt kalla land, med ett inte allt för gott resultat. Anders Johansson Åbonde har skrivit en intressant licentiat-avhandling (lättläst och på svenska) som beskriver den svenska silkes-odlingens 200-åriga anor. Att väva siden gick däremot mycket bättre! På 1700-talet fanns fler än 30 svenska sidenväverier! Idag är bara Almgrens kvar, ett fullt fungerande industri-minne. Det ligger i Stockholm och har öppet varje dag, väl värt ett besök!
Illustration: Meyers Konversations-Lexikon. 1885-90. 4e uppl, band 14, sid 826a. I morgon börjar en tantkurs som min slöjdkompis Mia håller i. Jag gillar tanter. Kulturtanter, sticktanter, sytanter, söta tanter, snälla tanter... till och med surtanter har en viss charm. Tant är lite trendigt. Iaf om man är lite yngre. Men när man börjar närma sig 40 kanske det inte är lika ballt längre? Mina litterära favorittanter är utan tvekan Elsa Beskows färglada tanter. Nästa kollektion är inspirerad av dem! Vem är din favorit? Tant Brun är nog mest lik mig, men de är himla mysiga alla tre. Och när jag fyller år får du gärna ge mig Supertanten av Elin Ek. Illustrationer ur Elsa Beskows bok "Tant Brun, Tant Grön och Tant Gredelin", en kär favorit i bokhyllan som utgavs redan 1917.
En kollega har pälsfår på sin föräldra-gård och jag har fått några kassar med blandad ull då och då. Till och med den skitigaste ullen kan bli fin med lite kärlek (och kallt rent vatten). Ibland har jag tagit yttepyttelite av min fina ulltvål från Flärd, men man får ta det varligt så att det inte tovar ihop sig. Det är ett kärt besvär att tvätta ull, en varm dag passar det bra att sitta ute och låta tussarna soltorka. För att verkligen få det snustorrt så varvar jag ull med tidningspapper som får torka några dagar inomhus. Sen slänger jag in ullen i frysen nån vecka för att ta kål på alla eventuella malägg som möjligen överlevt.
Bomull är en skön och användbar naturfiber. Men. Visste du att det går åt 29 000 liter vatten för att producera 1 kg!?! Jag läser vidare i den fackliga tidningen Naturvetaren, vars nyaste nummer har textilindustrin som tema. ”Motsvarande siffra för vete är 900 liter […] Bomullsodlingen upptar 2,5 % av jordbruksarealen, men använder 11 % av alla kemikaler i jordbruket […] Studier har uppskattat att bekämp-ningsmedel som används i bomullsodling dödar 22 000 och förgiftar 3 miljoner människor varje år”. Nu är det inget snack om saken alls längre. Fortsättningsvis kommer jag *bara* köpa eko-certifierat bomullsgarn.
Foto: agrilifetoday@flikr |